Gamla minnen

Mat är inte det jag brukar skriva om. Men nu blir det lite om det.
Det började egentligen i går när middagen bestod av inlagd strömming och potatismos. Men det ska inte handla om strömmingen (även om den kan vara värd en mässa bara den)
Nej, det var så att det blev ganska mycket potatismos över.

Då kom pratet igång.
Min mamma....
När jag var barn....

Det måste höra till åldern att man så gärna minns hur det var förr (i barndomen). Kära maken och jag är helt överens om att det var inte bättre förr - bara annorlunda.

Potatisplättar eller potatisbullar. Det kan heta vilket som men det var samma sak vi pratade om. Vi hade i stort sätt samma minne av hur de tillagades men lite olika minne av hur de serverades. Pratet ledde till att vi bestämde oss för att laga potatisbullar /potatisplättar till lunch idag. Det smakade bra och mätta blev vi.

Det ena drar det andra med sig.
Efter lunch blev jag kvar i köket, först för att titta på fåglarna som flockas runt fågelbordet. Vi upptäckte en rödhake där häromdagen och den måste jag hålla koll på. Vill ju veta att den klarar sig.
När jag då cirkulerade i köket bakade jag ett par sockerkakor. Smak; lakrits och pepparmint.
Det får bli en smakbit i magen och ett par bitar i frysen.



Klart inspirerad blev kära maken.
Men det blev ingen vanlig kaka. Nej, åter igen ett minne från förr. Det var han ensam om. Den här kakan serverades inte i mitt barndomshem så vitt jag kan minnas. Men kära maken hade minnen av att hans mamma lagade till den och att han var den enda av syskonen i den familjen som gillade den och åt med god aptit.
Det är en korvkaka. Jag skulle nog kalla det leverpudding. Med en rejäl slev lingon till kan det säkert smaka.