Men i ärlighetens namn var det inte det jag tänkte häromdagen. Det är ju äppeltid och jag vill ju försöka ta hand om så mycket som möjligt. När jag då bakar äppelkakor i parti och minut behövs plats i frysen. Av den anledningen fick jag för mig att plocka fram alla frysta lingon och göra dricka av dem. Lingondricka är ju gott att ha och det klarar sig bra i flaskor i matkällaren. Sagt och gjort. Bären i stora kitteln och upp på spisen. Sen hände det!!! Jag blev distraherad av något, vet inte om det egentligen vare sig var viktigt eller bråttom. Men i alla fall....
När jag återkom ut i köket hade bären behagat koka över. På spisen en lingonsjö som blev en flod ner över ugnsluckor och ut på golvet.
Om jag säger att det såg grymt ut och att jag inte log och tittade på den vackra hösten så är det bra nära sanningen.
Det blev till att städa. Eländet hade funnit rinnande väg mellan glasen i ugnsluckan också. Men nu vet jag hur man tar isär luckan för att göra ren glasen. Lite besvärligt var det då luckan inte stannade kvar i öppet läge när första glaset var borttaget. Med koncentration höll jag luckan öppen med ena knäet samtidigt som jag putsade och sträckte mig mot diskbänken efter mer vatten.
-Men å andra sidan fick jag ganska avancerade stretchövningar och det som var kvar i grytan blev i alla fall fem liter god lingondricka.
I vävstugan fick jag förtroende att varpa en av de nästkommande vävarna. Bomullsgarn kan bränna bra i handen när man snurrar på. Och till min fasa fick jag se att jag lagt "skälet fel på förra varvet". På ren reflex vevade jag baklänges. (30 meter och 4 trådar) Det blev trassligt kan jag säga. Ingen chans att trösta sig med den vackra hösten. Drygt 15 meter lyckades jag trassla upp. Resten klippte jag bort och skarvade. Varpen är i alla fall klar och färdig att flätas för vidare behandling.
-Men å andra sidan har jag klippt ner min gardin som jag jobbat med sen i våras. Tio meter blev det att hänga upp här hemma.
Häromdagen satt jag och bläddrade bland mina bilder och hittade ett foto på en tomte som jag inte kan hitta. Den införskaffades vår första jul här i Algutsboda för att pryda spegelkanten. Av någon anledning står den inte att finna. Ingen har minnen av att den gått sönder eller "flyttat". Eftersom jag VET att den inte finns i någon julkartong har jag nu trevat mig genom varenda garderobshylla -förgäves.-Men å andra sidan kan jag ju själv tillverka en ny, tänkte jag och tog idén med mig till Känslans verkstad.
När den vackra och färgsprakande hösten kom följde det med en massa blåsväder. Oftast gillar jag vinden. Det är friskt när den sveper fram. Men ibland kan den vara lite för frisk och lekfull. Det var inte speciellt roligt när den fångade pappret jag höll på att lägga i återvinningen. Där sprang jag runt på planen och försökte få fatt på alla pappersbitar. Undrar om någon fick sig ett gott skratt; se en gammal tant jaga tafatt.
-Men å andra sidan är det väl fantastiskt att jag kan springa kapp med vinden, böja mig för att plocka upp och sedan se mig omkring. Såg ingen som fnissade men en solros bugade sig i vinden.
Vinden har skakat ner en del frukt, men mycket hänger fortfarande kvar. Jag tror jag har haft äpplen i allt jag gjort de här senaste veckorna. Hur många äppelkakor kan man ha i frysen tro? Tänkte att det nog är bra att pressa juice också. Det skulle vara dagens uppgift. Jo ett par liter blev det innan juicepressen började ryka. Snygga rökslöjor i stället för juice ur pipen.
-Men å andra sidan kunde jag ta fram min stora kittel, fylla med äppelbitar och vatten och koka saft på vanligt vis. Det gick bra det också. (Fast det är ju socker i saft. Men det smakar bra.)
En annan sak jag totalt misslyckats med, trots att jag slitit med det i flera dagar, och haft hjälp av support är att skaffa swish. Banken och min telefon vill inte samarbeta.
-Men å andra sidan klarar jag mig med kortet jag har. (Tror jag i alla fall)
Något som jag är nöjd med är mina keramikalster som jag nu har fått klara. Den ena står i sovrummet och den andra i vardagsrummet. Mysigt att titta på medan vinden viner och träden sprakar utanför.
