När vi nu har det som vi har det, med en objuden gäst utanför dörren, som vi på alla sätt försöker mota bort, dyker resonemanget om hur vi använder tiden upp.
Ta vara på tiden och lev i nuet, sa någon.
Undrar om det var reflekterat innan det sas. För mig skulle det vara det rysligaste, som kunde hända, om jag bara levde i nuet. Vad vore dagen idag om jag inte har allt jag upplevt och erfarit med mig? Vad vore dagen i dag om jag inte hade förhoppningar, förväntningar och oro för det som finns framför mig?
Bakom oss vintern och framom oss våren.
Den här veckan har kära maken och jag gjort två utflykter till campingen som vi är med och driver. Förra söndagen fick jag förnyat förtroende att jobba som ordförande i föreningen, och nu i veckan har det varit läge att börja se fram mot kommande säsong. Lite välkomnade blev vi av mahonian vars knoppar är på bristningsgränsen.
Det var riktigt skönt att gå runt på den tomma campingen. Det väcker förundran att det kan vara så grönt så tidigt på året. Samtidigt ser jag hur mycket löv och kvistar det finns att räfsa,
-och tång!!
Några timmar ägnade jag åt att kärra grus. Husvagnen ska stå bra vid sidan av golvet och tältet ska vara spänt.
Men sen kan vi sitta och ha en ljuvlig utsikt över havet.
Om en månad ska vi vara klara med vår egen etablering och dessutom med en del andra saker, som kära maken åtog sig innan vi visste...
Nu vet vi ju i alla fall planeringen för kära makens behandling i Linköping och vi försöker använda alla bra dagar till förberedelser för kära makens sjukhusvistelse och mitt arbete med att förbereda campingens öppning till Valborg.
Jag har berättat att kära maken pysslat med diverse "småprojekt" i källaren under den här tiden när när han inte orkat så som han brukat.
Jag gläder mig åt att få nya ljushållare till förtältet i sommar. Gissa vilka!
Svägerskan blev glad över sin Polarbjörn.
Och nya projekt planeras!!
Ser helt underbart ut!
SvaraRadera