I valet och kvalet

 




Valet är avklarat och nu återstår bara kvalet....Därmed sagt; ingen mer politik i detta inlägg (och förhoppningsvis inte heller i kommande inlägg)

Så här års är det som att stå i vid en vägg, bakom ligger sommaren och framom skymtar hösten. 
Här i Algutsboda har det påbörjats ett arbete med att byta ledningar. Så de gräver och gräver och gräver. Ett tag räknade jag till fem djupa gropar. Nu är det visst bara tre. 
Med fortfarande lite varm sol i ryggen ser jag hur humlor och bin också fortsätter sitt arbete. De grottar ner sig bland kronbladen för att hitta sitt. 
Grotta ner sig är ett uttryck som jag inte riktigt har anammat. Men nu när grävmaskiner och insekter tränger sig ner kan väl jag försöka mig på att grotta ner mig jag också. 

Mina tankar cirkulerar naturligt vis runt hösten. Säg höst och första tanken är den färgsprakande symfoni som spelas upp. Men där är vi inte ännu. Lite vissna löv ligger här och där. Bara en och annan gång lockar de ögat om vinden lagt dem i en fin komposition.

I dikeskanterna är det bara de små blåklockorna som ihärdigt blommar vidare.




Inte mycket att titta på när jag gör mina stegsamlarrundor.

Trodde jag, ja.

Eller rättare sagt, låt inte blicken bara svepa över den gråbruna helheten. "grotta ner" blicken till detaljerna.

Vita ulliga bollar finns hur många sorter som helst. Jag vet att åtskilliga av dem har jag bara gått förbi hela sommaren, när de blommade, utan att skänka en extra blick. (Gula och fula ogräs.)
Men nu kan jag inte låta bli att ge dem extra uppmärksamhet. En pensel med ett frö. (Det lärde vi oss redan i skolan, Men titta en gång till och se den fantastiska precisionen de har) 

Överallt visar växterna upp sina frön och var och en på sitt sätt. 
Behöver inte tänka länge eller dra långa associationstrådar för att tänka på hösten i nya banor.

Från och med nu är inte hösten slutet på den vackra blommande sommaren. Nej den är början på ännu en fantastisk blomning.

Dessutom är det ju nu när jag tittar på min vissnande trädgård och suckar över allt arbete med invintring som egentligen är den bästa!! Det är nu som alla idéer som liksom frön ska betraktas, stötas och blötas, bearbetas och få näring för att bli verklighet

Ett utropstecken framför fötterna! Tja, det var väl för att jag ska ta upp ett annat kval jag brottats med ett tag.

Det handlar om handväska. Jag har flera fina väskor, som jag flyttar innehållet mellan. En liten där allt inte får plats. En större som har säck-modell där jag aldrig hittar sakerna i, för de ligger alltid underst.  Till slut hamnade jag i en väskaffär och var övertygad om att hitta en lagom stor lagom hård och lagom dyr väska som skulle bli perfekt. Helt övertygad var jag inte men jag gjorde mitt val. Allt har plats, det är lätt att hitta i den och priset var helt ok. MEN....

Är jag tant nu???

Under tiden jag funderar har vi haft källarstädning. Blad "skräpet" kära maken rensade ut fanns en skiva som han har haft när han använt bandslipen, Wow, den gillar jag! Så nu är jag i valet och kvalet om och hur jag ska ta mig an den.