Underbart är kort

 

November är bara ett almanacksblad bort. I november ska man minnas den ljuva september.

Årets september är framför allt sonens efterlängtade besök. Det här fotot fick jag att ha medan jag väntade på att de båda barnen skulle komma hit. Tur att fotot är digitalt, annars hade jag väl tittat och fingrat sönder det innan de kom hit.

Nu sex veckor senare är han på väg hem till sig igen. Kvar finns mängder med fina minnen och den fina känslan av att se fram mot nästa gång.

Underbart är kort....

För övrigt har oktober varit som jag vill att den ska vara. Full av färg. Rena symfonin vart man än tittar.





Luften hög och klar. Lagom friska vindar. Sol som skiner och värmer medan kaffetåren intas på altanen.

Underbart är kort....

Nej, det förstås, det är ju en del arbete också. När blommor och buskar i trädgården prunkar av vackra (oätliga) bär och frön är det dags att städa, rensa, röja, gräva, plantera om, sätta lökar, tömma krukor som ska skuras, bära undan......Men många pauser blir det. Tid sitta ner för en fika och titta på allt vackert som ändå finns går att göra många gånger på en dag. Och hela tiden far tankarna på nästa vår runt i huvudet.

Underbart är kort...

Av en slump köpte jag brysselkålsfrö i våras. De tog sig och har vuxit bra. Vi har redan skördat ett par gånger och mycket är kvar. Jag provade att använda bladen på plantan i soppa, det gick utmärkt och smakade bra. Provade också att steka några blad i smör och salt, inte illa alls.
Kål verkar bra att odla, säsongen är lång. Mycket av annat vi odlat har det blivit mycket av, men på kort tid.

Underbart är kort...

Glasriket glöder är en fin satsning här i glasriket, en dag när det är öppet i hyttorna, det bjuds på show och ett och annat fynd. I år valde vi Bergdala glashytta, för den har vi inte besökt tidigare. Jag är lika fascinerad av glasblåsningen hur många gånger jag än tittar på. 

Förutom hyttan besökte vi galleriet och beskådade alla otroligt vackra saker. Inte för min plånbok men jag tycker varje pjäs är värd varenda krona som står på prislappen.
På galleriet bjöds på kaffe och kaka. Inte illa att suga i sig samtidigt som ögonen njöt det vackra. (Fniss, när jag förpassade kaffemuggen till papperskorgen plockade jag till mig en kaka till, som färdkost på hemvägen.)

Underbart är kort.

På mitt förra gympapass stod det klart för mig att resåren i träningsbyxorna är slut. Handla!
När kära maken och jag kom till köpcentrumet visade det sig vara tjejkväll. Se där 100:- i rabatt vid köp för minst 500:-
Så nu har jag för första gången i mitt liv köpt tajts och träningströjor. (Annat än träningsoverall och gamla T-shirt)
Kunde i tanken föreställa mig....

Underbart är kort....

Naturligtvis har det blivit många och ibland långa promenader i årets vackra oktober. Somliga i glatt sällskap och andra ensam fullt sysselsatt att se och höra allt som finns att betrakta. 

Tyckte allt att jag såg ett lås och en nyckel. Klick!!
Underbart är inte kort, det ät hur långt som helst. Det underbara blir ett fantastiskt minne att ta fram, vända o vrida, och låta det spegla både det som var och det som kan bli fortsättningen.
Eller som de kloka sagt; Lycka är att minnas gårdagen, drömma om morgondagen och att leva idag,

November - dags för nya glädjeämnen, utmaningar och äventyr. Jag är helt övertygad om att rosorna kommer att blomma ännu ett tag.

Mycket vatten har det runnit.....

 

Nu är det länge sedan jag skrev något här. Tid är som vatten, det bara rinner iväg. Inte är det heller alltid jag har koll på vart den tar vägen. Det är så lätt att ryckas med och fylla dagarna med det som dyker upp. Det är nog en av orsakerna till det minskade flödet här. En annan orsak är troligen att det tar emot när det som strömmar fram kan vara svårt att hantera.

Både i tankar och på promenaden kan man följa ån både motströms till källan och medströms till utloppet. En och annan klarhet tycker jag mig fått.

Nåväl, vad har jag då sysslat med i mer än åtta månader?

Första tanken som slår mig är; jag har hållit mig undan. Hur jag än försöker kan jag inte komma från att pandemin har påverkat varje dag och varje aktivitet. Men för det mesta har det gått bra att hantera det hela. Hjälp och hopp har funnits tillgängligt hela tiden. Det var en stor sak att till slut få sina sprutor.
Fast ett par saker som hör ihop med pandemin var inte så roliga förstås. Det handlar om munskydd.

Dessa förbaskade tingestar!! Det började med att jag fick riktigt ont i axeln. Jag blev helt enkelt tvungen att uppsöka läkare. Vid besöket var det munskydd som gällde och lydig som jag är tog jag på mig detta otyg. Jumper av och på. Diagnos, recept och ut och ta av munskyddet. Efter ett tag upptäckte jag att saker och ting runt mig inte lät som de brukar. Aj då - en av mina hörapparater fanns inte på plats. Fick veta att den inte fanns i undersökningsrummet. De ville inte och jag fick inte kolla genom munskyddsavfallet. Jag är övertygad om att apparaten följde med munskyddet och ner i papperskorgen. 

Ska man använda munskydd ska man ha hörapparat som inte fastnar i resåren.


Det kostade en slant men nu är jag rätt rustad igen. 

En annan sak som har med munskydd att göra har gjort mycket ondare. Det handlar om rätten att argumentera för och emot. Efter att ha fått länkar, åsikter och ironiska bilder tog jag mig friheten att ge min syn på det hela. Personen som jag alltid respekterat trots våra ofta olika åsikter och ståndpunkter sände mig ett meddelande där det snällaste som skrevs var:" Jag vet att du är den dummaste jävel som går på denna jord...."

Kärran är hel i jämförelse med vår tidigare relation. (Men det känns lite skönt att ha fått skriva det här)

Vila vid denna källa....
Inget går upp mot att ta en promenad och låta tankar komma och gå. Idag gick jag ner till Grön källa. 

Att stå där en stund, vila mot en trädstam och lyssna. Träden susar, vattnet porlar. 

Och sällskap fick jag också!!

...och det rinner vidare mot sitt utlopp...

Kan väl konstatera att det är så här livet är. Ibland skiner solen och ibland skyms den av mörka moln. Då är det gott att ha vetskapen att molnen drar förbi, att alla oväder går över och sen får jag välja vad jag vill minnas; jag vet vad jag väljer.

Sommaren 2021 var fantastisk!
Kära maken och jag firade guldbröllop för oss själva med champagne, fantastisk mat ( från

www.kinaskakor.se ) tårta, kubbspel, minnesträning och mycket annat. Det blev en lååååång dag,

Jag fick den efterlängtade betongbänken.

Att plocka blommor tillsammans med goda glada vänner var en fin upplevelse.

Tankemöda och kära makens muskelkraft och jag kunde få till en fin inramning för present och flaggstång.

Det blev den sommar då vi planterade två fruktträd.

Sommaren övergår i höst och jag promenerar vidare.

Ett har jag förstått; det är inte alltid stort och tungt som väger mest.