söndag 3 juni 2018

Solskenshistoria

Maj har skiftat över till juni. Vilken vecka det blev!! Så mycket solsken, värme och färgprakt.
Det har aldrig varit svårt för mig att häda ut värme, men nu börjar jag ha liiiiite svårt att klara alla timmar i solen. Skuggsidan, parasollet och några andra platser har hjälp mig att ändå kunna njuta av årstiden.

Vi har konstaterat kära maken och jag att det är helt acceptabelt och riktigt skönt att bara vara. Projekt och måsten försvinner inte så man kan ta itu med dem sen....

Så skönt jag har det med mitt korsord, och så kommer det en liten vindpust också. Tro det eller ej men nog hörde jag gesällvisan susa i örat.

Måndag gör jag ingenting
(Men det blev ett par hinkar ogräs borttagna från grönsakslandet.)
Tisdag ser jag mig omkring
(En rysligt massa kvistar och grenar väntar på att tas omhand - kompostkvarnen är en bra och användbar maskin)

Och när jag ändå är i komposthörnet måste jag tillstå att det är en hörna av vår trädgård som jag är speciellt förtjust i. Vi är helt självförsörjande på ny jord och dessutom är kompostbehållarna riktigt vackra att titta på så här års.




Onsdag går jag ut och vankar
Men tro inte jag kommer så långt. Vi har haft hjälp att fixa infarten. Härligt hård mark och fin ljus grå färg. Jag blir lite barnslig när jag går utmed gången och inspekterar pionrabatten. Solen är så stark och det blir en tydlig skuggbild på gången. Jag kan bara inte låta bli.....





Torsdag sitter jag i tankar
Kom att tänka en torsdag för ett par veckor sedan. Jag medverkade i hembygdsgårdens dag för skolelever. Mitt tema var återvinning, mattrasor. Eleverna fick prova på att väva lite och att av mattrasor göra kollage.







Resultatet av dagen finns att beskåda i Trollagärdestugan. Och den fina mattan som vuxit fram genom barnens val av inslag sitter fortfarande i vävstolen. Jag hoppas att sommarens besökare i hembygdsparken slår sig ner vid väven och gör några inslag. Det kommer att bli en härlig pytt-i-panna-matta.



Fredag gör jag vad jag vill
(Och det var inte mycket det. Om nu inte korsord, läsning och stickning räknas.)


Lördag stundar helgen till
(Det tar på krafterna att sitta i solen och fundera hur helgen ska firas.)














Söndag blir den dag då jag får ta i lite då!

Kom på att det finns en vandringsled bara en bit från där vi bor som faktiskt för oss fortfarande var outforskad. Den skulle det bli. Vägen fram till startpunkten var vacker. Väl framme var det stavar och ryggsäck som gällde och så började 7 km promenaden.







Rakt in på en ganska lättgången stig med högt blåbärsris på sidorna. Pumpstavar fungerar inte i den typen av terräng. Sen blev det grenar och stenar, rötter och vingliga fötter, stockar i längder och myggor i mängder.
Vackra utsikter var det både här och där.









Hela leden genom skogen var full med saker att beundra. Fjärilar, blommor, vackra träknotor och stenblock. Tyvärr blev det inte mycket fotograferande. Mygg som bets och rötter som satte krokben så fort jag inte såg mig för. Tänk om jag gått den här leden för 5 - 6 år sedan, det hade passat mig toppen då.
Nåväl!! Vi hittade en fin plats att fika på. Och strax därefter kom vi ut på lättgången skogsväg.


 Precis när vi kom åter till bilen såg jag att det på kartan var utmärkt en utsiktsplats några meter bort. Konstaterar att det är som vanligt; bästa platsen hittar man när fikakorgen är tom och det är dags att åka hem.