Jag stretar emot och protesterar så gott jag kan. Barfota i sommartofflorna gäller utom vid långpromenader. Tröja kan gå an när det blåser lite väl mycket. Fika ska ske utomhus. Det går att sitta ute och handarbeta i alla fall fram till mörkrets inbrott.
Kanske är det därför jag med lite god vilja kan säga att sommaren har stannat kvar lite till. För att försäkra mig om många fina fikastunder i förmiddagssolen köpte jag två nya stolar att ställa utanför garaget där det oftast är lä och ljuvlig värme. Har vi tur kommer vi att sitta där och inta lussefikat.
Denna sommar har jag gått runt och saknat fjärilar i trädgården, det trots att jag införskaffat flera växter som de ska gilla. Men de enda som varit flitiga hos mig har varit nässelfjärilarna, ända till slutet av september. Då dök de upp.
Några var villiga att posera men inte andra.
I vilket fall som helst så är de vackra att titta på. Vem kan låta bli att med blicken följa deras fladdrande vingar? Inte jag i alla fall.
Nu verkar det inte hjälpa hur mycket jag kämpar mot. Hösten breder ut sig.
Jodå, jag njuter i fulla drag av färgprakten
Så en morgon hade det hänt. Frost!
Ärligt talat, en vissen kruka tar väl inte bort hela sommaren.
Hela äppelskörden hänger ju kvar i trädet.
En liten överraskning till slut. Jag har ju några olika promenadvägar jag kan välja på. Härom kvällen valde jag en sväng som det var ett tag sen sist jag gick. En hel del av skogen utmed vägen är bortröjd. Det är kanske inte så rofyllt att titta på. Men i stället hade något annat kommit fram. En talande överraskning till mig.
Hjärtliga hälsningar. Bry dig. Det reder sig. Vad då höst? Våren är på väg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar