Längtan

Någon stilla vecka före påsk blev det inte. Varje dag hade sina uppgifter, en del roliga eller trevliga andra mer besvärliga. Det blev ännu ett besök hos tandläkare och det är en av de värsta saker jag kan råka ut för. Bara att öppna munnen känns som att utmana ödet.

Bra mycket bättre är det att iaktta vårblommorna. När jag skulle välja bilder idag såg jag att jag lyckats ta 42 bilder på bara mina krokusar den här veckan. Här får det räcka med en av dem.

Tidigare i våras blev jag tillfrågad om jag ville ställa upp i Röda Korsets Algutsbodakrets. Jag tackade ja och har nu deltagit i arbetet dels genom att vara med och ordna för det årliga vårlotteriet. Sälja lotter gör jag också. För mig är det lite obekvämt att gå och knacka dörr så jag har stött på vänner via mail och bett dem köpa lotter av mig.
Dessutom har jag hjälpt till i Kupans försäljning i Emmaboda. Det var en trevlig uppgift på skärtorsdagen. Kunder kom och gick, de flesta köpte med sig något. Det gjorde jag också. En av de första saker jag såg när jag kom in i butiken. Jag höll koll hela tiden på den, tänkte köpa den mot slutet av dagen om den var kvar. (Någon kunde ju behöva den bättre än jag. De som känner mig vet ju att jag har ett antal av den här sortens plagg. Men ibland är det svårt att stå emot)


Så blev det långfredag. Den har jag sett fram mot eftersom jag hade beställt biljetter till en musikal-föreställning i Växjö. Efter en dag med alla sorters väder klädde vi upp oss, kära maken och jag. Snygga och propra gav vi oss iväg. Första gången jag besökte den teatersalongen. (De flesta evenemang brukar vara i konserthuset.)
En jättefin salong.

Så drogs ridån upp och spelet började. Om jag säger så här: Första akten var lång. I pausen tittade vi på varandra kära maken och jag. Efter alla dessa år känner vi varandra väl. Ett höjt ögonbryn, en kommentar och ett nickande svar på frågan vi ställde samtidigt "ska vi gå?" Om andra akten blev bättre så var vi inte kvar och fick se det. Men vi njöt av en fantastiskt vacker månbelyst himmel på vägen hem.

Så blev det då påsk hos oss också. Den firade vi traditionsenligt tillsammans med en bror och svägerska.

Visst kan det vara tvehågset ibland. Våren har pågått så länge redan men det har inte varit riktigt läge att börja ta sig an trädgårdarbetet. Med alla roliga saker att vara med om under påskveckan har jag ändå gått och glatt mig åt att när påsken är över ska trädgårdsarbeter börja.
Projekt rabatt utmed infarten.
Den här bilden tog jag när vi bott här ganska precis två veckor och jag börjat försöka vinna kriget mot kirshkålen.

Hela rabatten bestod av tät och högvuxen kirshkål med inslag av pioner.

När ogräset var borta visade det sig vara ganska tomt i rabatten. På olika sätt har jag försökt få hyfs på den under åren utan att bli helt nöjd. Men mu ska den göras om. 

I morgon börjar vi gräva, kära maken och jag.