Ta det lugnt

Sommaren fortskrider. Fantastiskt att få ha den kvar ännu ett tag. Varmt är det, men skugga har vi, och dessutom en fin plats där det nästan alltid fläktar. Men vi längtar efter regn. Synd bara att när våra väderappar lovar regn om några dagar så ändrar de sig till fortsatt solsken. Även om det finns gröna fläckar i gräsmattan så är ändå det mesta rysligt torrt. Kanske snart!??

Just nu har vi det lite annorlunda här hos oss. Kära maken har ett odiagnostiserat axelproblem och jag ett läkande ryggskott. Vi ska alltså ta det lugnt. Och det är ju det vi gör hela tiden. Bara det att vi inte kan göra det på det sätt vi brukar. Använda dagen till sysslor vi tycker om att utföra i syfte att få det som vi vill ha det runt oss. När sedan kvällen kommer slå oss ner och se oss omkring.

Just nu går det alltså inte att ta det lugnt med spaden i hand eller häcksaxen i högsta hugg. Meditativt krypa i rabatterna är heller inte att tänka på. Lika lite som att klättra runt på stege och utföra underhåll och bättringsarbete. 

Då återstår inte så mycket annat att göra. Den njutbara kvällsrundan med besök på alla viloplatser klarar vi av på förmiddagen. 
Fram på dagen känner vi oss otåliga som sprickfärdiga frökapslar. Ser oss längtansfullt om efter något vi kan göra.

Tur att snilleblixtar tydligen kan dyka upp oftare här än blixtar som följer med åskväder. 

Halva augusti har ju gått, då borde det finnas björnbär i snåren. Vi har ett favoritställe i sydöstra Blekinge. Dit skulle vi åka. Klädda för att klara snårens taggar gav vi oss (taggade) iväg. 
Efter ett par mils körning slog det mig!!! Jag hade glömt ta med något att plocka i. Vid lite eftertanke kom jag på att vi kör ju i alla fall förbi en liten butik på vägen. Där blev det uppehåll medan jag sprang in och letade upp något att lägga björnbären i om det nu skulle finnas några.
Väl framme är det första jag ser att hela "björnbärshagen" är full av kor. Trevliga djur men jag vet att de är nyfikna och gärna kommer fram. Känns inte tilltalande att ha en ko fnysande i nacken och taggiga snår framför mig. 

Men OK lite får man väl tåla. (Nu kunde jag ju hålla mig nära kära maken som har lite bättre hand med kossor än vad jag har.)

Ja just det, i affären hittade jag inget annat än plastpåsar att plocka i. Det gick ju det också. 

Nästan ett kilo visade det sig när jag kom hem och vägde skörden. Vi har all anledning att åka tillbaka och plocka mer. Då förhoppningsvis med riktiga hinkar att läggs bären i och kossor i en annan hage.

För att spara på våra njutbara platser hemma i trädgården (de ska ju avnjutas i morgon också) Tog vi vägen om Torhamn hem. Där blev det ett besök på Café Måsen och en riktigt god kaka till kaffet.

Med kaka, kaffe, kära maken och en solig havsutsikt blev de en fin stund.

Väl hemma åt vi var sin portion björnbär med kardemumma och mjölk. 
Ja, vi mår riktigt bra och kommer nog på något sätt att ta det lugnt på det här annorlunda sättet i morgon också.