Ord för dagen

Det började i morse då dottern ringde. (Det gör hon ofta till stor glädje för mig.) Dagens samtal började hon med att säga, att ordet för idag är oävet. Sen berättade hon om vädret hos sig (20 mil norr om där jag bor) Lite pastellrött i horisonten men vackert blått på resten av himlen, kallt -jättekallt.
Medan hon berättade noterade jag oävet på en lapp. Det var ju något att fundera över och hitta ett bra fotomotiv till, eller???
Nu är väl inte ordet oävet något jag svänger mig med dagligen, men det är ju inte obekant så jag började tänka ordet i olika meningar.
Störst chans att få en bra illustration till oävet måste väl ändå vara utomhus. Solen skiner här i Algutsboda och termometern visar -11. Det gäller alltså att klä sig ordentligt.


Kolla in huvudbonaden. Inte så oäven.
Garnet fick jag av syster min, sen virkade jag en "bytta" som fick tovas i tvättmaskinen. Den är varm vill jag lova. På gränsen till för varm när man får upp kroppsvärmen vid snabb promenad, kanske inte så stor risk i alla fall....






Frost i solsken, det är inte så oävet.

 En bit in i skogen fick jag syn på de här sagofigurerna. Inte oävet.

 NEJ; STOPP NU
Dottern sa oävet och det var det jag skulle avbilda. Sen går jag här och lägger till inte hela tiden. (Ordet inte kan nog också vara värt en mässa -en annan gång då.)
Ut på nätet och läs på. (Vilka fina bloggar med funderingar kring detta ord jag hittade)
Men; synonymer till oävet är på de flesta ställen "inte så illa" och "ganska bra". Hur blir det då med mössan, grenarna och sagofigurerna? De blir alltså i mitt sätt att uttrycka mig "inte inte så illa" eller "inte ganska bra". Vilket för mig är lika med dåligt.
Mera leta och fundera. Minns att när jag bodde i Norrland var det ofta  i det dagliga talet som ord fick ett o framför; snäll - osnäll; glad - oglad osv. o = inte.
Efter lite mer hasande på nätet hittar jag "ävet" helsingedialekt  för vrångt eller surt.
Därmed säger jag att de tre bilderna här ovan illustrerar "oävet" eller "inte ävet". Till skilnad från bilden nedan som visar hur granarna utmed vägen ser ut efter röjning.



Skulle kunna säga att det är "ävet" eller "inte oävet" att bli kapade så.

På tal om illa kapade...
Strax före jul började en av min gullrankor att tappa blad. Den högra hade en lång gren med bara några få blad längst ut. Fram med saxen. Jag började bakifrån och klippte en bit i taget, somliga grenar hänger två och två i hållarna. Så var jag nästan nere vid krukan. Jag ryckte lite i den gren jag höll på att ansa bort för att se var den tog vägen. Så klippte jag till ganska nära krukan. Det jag inte sett var en förgrening 20 cm upp. Därför blev både en vissen och en frisk ranka borttagna.
ÄVET va??