När man får besök

 Sista skruven var knappt iskruvad i trätrallen på projekt uterum förrän det var dags för nästa satsning.
Det var inte meningen att den skulle komma så tätt inpå Men så händer det i alla fall.
Ett last med matjord. Det kom förra tisdagen. Sen kom regnet och sen kom mitt ryggskott. Knepigt det där. Men varje gång det tippas jord hos oss kommer mitt ryggskott. Jag beställer det inte men det tycks ligga som medskick.



Kära maken körde några kärror men som tur var såg en bror vår belägenhet och kom hit.
Efter en dags körande såg jordhögen ut så här.

På andra ställen i trädgården såg det fantastiskt bra ut. De jobbar bra ihop bror och käre make.





Bakom vårt garage finns en rabatt. Ja det var det den var från början. Full med blåeld. Det föll mig inte på läppen så jag grävde bort alltihop. Därefter har vi haft en rad potatis där och i sommar massor med squasch. Lite odlingslust har vi fått. Och lite kan vi väl utöka utan att det blir för mycket odlande och jobb.
Vad och hur mycket?? Idéerna är många.
Först har vi grävt bort en del gräsmatta



Därefter skulle det till kantsättning.



 Och en massa matjord.






Hit körde bror min ett antal kärror. Jag är helnöjd. Käre maken får sätta sina potatisar och jag ska odla lite av varje. Hela vintern kan jag fundera och planera!

En hel del av jordhögen hamnade i bortre änden av det så kallade "fuldiket".

Den här slänten har jag tänkt ska vara trädgårdens vilda del. Allt möjligt och omöjligt ska få växa och frodas här. Allt från vårens lökar till höstens astrar. Min förhoppning är att mina vackra medarbetare i trädgården ska trivas där.





Några kärror jord hamnade runt komposten och kryddlandet som fått sin plats utmed muren.
Gräsfröna ska försköna platsen på sikt.







Efter allt ösande, körande, krattande och utslätande blev det dags att fälla krikonträdet. Visst blommar det vackert men det drabbas ofta av svarta larver och annat otrevligt så nu skulle det ner. Gissa om det var svårfällt. Hårt var det. Därför står stubben kvar i väntan på en såg med bättre bett.

Stubben i sig är ju ganska fin. Ska kanske fundera ut någon form av trädgårdskonst som kan passa där.

Här tar "grabbarna" itu med häggmispelhäcken. Den planterades nog när trädgården blev anlagd, på 50-talet. Vippig och spretig upptill, grov och gles nertill.

Nu ska den få chansen att föryngra sig.

Till slut för middagen och trevlig samvaro framför brasan en sista uppgift; 

plantera en buddleja som ska dölja lite av insynen till komposten.

Trädgård är njutning och besök är en gåva guld värd.