Nu har det hållit på ganska länge, det ostadiga vädret. Lite duggregn, strålande sol, en riktig skur, molnigt, blåst, ihållande regn och en och annan åskknall. Eftersom jag lätt blir lite gnällig när jag får lov att vara inomhus alltför långa perioder gäller det att ta tillfället i akt och gå ut mellan skurarna.
Nog kan jag hinna dra lite ogräs innan nästa skur. Maskros, kirskål och oxalis är jag på ständig jakt efter. Maskros och kirskål tycker jag att jag har någorlunda under kontroll. Men när jag rycker upp oxalis kommer två nya innan jag hinner blinka.
Tur att jag hör till dem som gillar att krypa runt och rensa ogräs. Händerna är fullt sysselsatta och tankarna får löpa som de vill. Kanske ut genom de fina grindarna som kära maken byggde i vintras. Finns nog massvis med äventyr kvar på utanför. (Förresten finns de innanför också.)
Störtregn och rejäla vindar härom kvällen slet sönder fästet på flaggan så den seglade ner på gräsmattan. Någon fick gå ut och ta reda på den. (Jag var fullt upptagen med att dokumentera så jag hann ju inte.)
Bekymmersamt! Med ålderns rätt är det så att vi inte orkar fälla flaggstången (eller kan klättra upp). Men fantastiska grannar kom till hjälp. Flaggstången fälldes, ny lina träddes in.
....och vips var stången på plats igen!!
Tänk! Precis klara när regnet kom igen.
Efter en regnskur kan det se ut så här när snöbollsbusken tappar sina kronblad.
Kastade en blick ut genom fönstret när jag hämtade kameran för att gå ut och se om något nytt hänt i trädgården. På altanen stod den här ungen och badade sina fötter i en pöl från förra regnskuren.
Ibland dyker det upp odlingstips på nätet. Ett såg så lovande ut att jag prövade det när jag råkade bryta av en topp på en rosbuske. Tipset var att stoppa skottet i en potatis, sätta i en kruka och få en ny rotad rosplanta. Tja, ser inte lyckat ut. Rosen har förtvinat men potatisen gror. Tror dessvärre inte att det får plats några nya potatisar i krukan.
Här öppnar sig de första blommorna på jasminbusken. Snart är hela den vit.
Något har hänt med min pionrabatt. Bara några få blommor.
Tyckte att det såg lovande ut på himlen nu i kväll, skulle säkert hinna en lite längre promenad. Med solsken i nacken gick jag vägen fram och såg hur senaste regnskuren fortfarande fanns kvar.
Månen blev synlig på himlen också.
Så vad gör en regnskur eller två när jag hinner ut mellan dem och kan se och njuta av så mycket vackert som det bjuds på.
En blick uppåt och jag ser att det är dags att skynda på stegen hemåt igen.
Nog kan jag hinna dra lite ogräs innan nästa skur. Maskros, kirskål och oxalis är jag på ständig jakt efter. Maskros och kirskål tycker jag att jag har någorlunda under kontroll. Men när jag rycker upp oxalis kommer två nya innan jag hinner blinka.
