Invasion

Tomtar på loftet känner vi till. Det är lite nedsättande att påstå att någon har tomtar på loftet. Men om man verkligen vill så kan man låta det betyda något annat, det är mina det ska handla om. Jag vet att det är många som förvarar sina tomtar på loftet och då menar man på vinden. Där hämtar man dem med glädje strax före jul och med vemod bär tillbaka dem strax efter jul. Själv förvarar jag en hoper tomtar i källaren. Och det är lika spännande varje år när kära maken kånkar upp lådan. Med förståndet vet jag ju att det är samma tomtar att ta upp som jag packade ner. Men man vet ju aldrig, tänk om det händer saker när man vänder ryggen till......

 Ja, så väller de upp och fram. Rena invasionen. Var ska man göra av dem alla? Nu är det så att jag hör till de där människorna som roas av att gå i secondhand-affärer. Den här tiden på året finns det många små söta varelser som får följa med hem och fira jul ihop med de inbodda. När julen är slut sorteras det. Vetet skiljs från agnarna och en skrälldus förpassas åter till någon secondhand som kan sälja dem igen till nästa jul.

 

Nu räcker det ju inte med att mitt hus invaderas av nya och redan här boende tomtar. Hela media svämmar över av julens budskap. Stress, stress, stress. Den ska hanteras, slippas och genomlidas. Råden haglar över oss.

 För att inte tala om all mat!!! I vart enda TV-program med självaktning lagas julmat, bakas julbröd och fixas julgodis.
Det är bäst i test, råd om hur man maxar maten och tar den till nya höjder. Långa listor på vad som ska finnas på julbordet. (Julbord kan man börja njuta av redan i november. Men det finns säkert knep för att inte tröttna på all maten före jul)

Men vänta bara,det hinner nog inte bli annandag förrän det är dags att tänka på formen.

Ett annat mycket allvarligare budskap som skickas ut nu i juletid är att tänka på alla ensamma och hemlösa (lägg gärna till alla som inte vet om de får rätt att vara kvar i vårt land) Ensamhet, bostadslöshet och utanförskap är lika svårt i maj och september. Det behövs mer än tankar i juletid.

Det är fullt förståeligt att man vill gömma sig ibland. Dra sig tillbaka och bara vara för sig själv och tänka sina egna tankar. Kanske bara kika fram lite för att se att solen fortfarande går upp varje morgon och kolla att julförberedelserna går som de ska.










För jul ska vi fira. Midvinterblot, Kristi födelse eller bara de egna traditionerna. Jag har full respekt för att vi alla har våra egna skäl till hur vi ser på och firar denna varma fina högtid när året är som mörkast. Men jag tillåter mig ändå ifrågasätta saker o ting för att själv bättre veta vilka värderingar jag står för och vad jag själv vill och kan bidra med för en bättre värld.

Undrar om det är sant, men jag läste just att årets julhandel slår rekord igen. Då kan det väl inte vara så att tomtarna bara smyger omkring lite och letar efter klappar. De måste storma fram och plocka allt i sin väg väl? Men det påstås i julklapps-hysteri-reklamen att julklapparna lätt går att byta.
Så mycket energi till att tänka, planera, leta, förpacka.....

Nej, här sitter jag och dinglar med benen och tänker bara fira jul. Inga stora ovationer här inte. 

För mig är det en högtidsstund när mammas gamla ljusstake är klädd med röda ljus, vidlyftiga manschetter, apelsinen fått sin kryddoft och jag får ställa dit tomten som sonen gjorde för länge, länge sedan.

Det här tomteparet med sin Nisse och katt behöver aldrig åka ner i källaren. Den mesta tiden av året bor de under sofflocket. Det blir lite som gamla tidens gårdstomtar. Visst var tanken god. Tomtar som vaktade gårdens väl och ve. Tomtar som hjälpte till och ställde till rätta. För egen del minns jag från min barndom sagan om Fummel-Pär som fick hjälp av gårdstomten. En riktig tomte som finns där året om, som belönar goda gärningar och läxar upp lättja och odygd.

Nej det är inte tomten det är den goda vilja vi alla har som på olika sätt håller koll på oss och ser till att vi gör det vi anser är rätt och riktigt.

 Men tänk nu om alla dessa små lustiga figurer inte är tomtar utan de bara speglar oss helt vanligt folk....

Nu är det dags! Tomteorkestern har äntrat estraden och bjuder upp till en lustelig dans.
Det är en särskild tid som stundar varje år.
Då känns det nästan magiskt, som om vad som helst kan hända.

Får jag lov??